Är jag redo? Kommer jag klara detta?
Helt plötsligt blev allt så skrämmande...jag känner att det blev så otroligt äkta på något sätt, annorlunda mot vad jag kännt förut.
Cilla och Maria har varit här nu två dagar och haft utbildning för oss. Vi har lärt känna varandra lite mer, och det känns att de har större "press" på oss. Man ska kanske inte säga så iom att ansvaret ligger på oss, men det känns som att de ser något annat i en som man själv inte vet att man har. Det ser att man kommer komma långt men man själv känner att det låter orimligt.
Efter att Cilla sa till mig idag "Elin, du är en ledare, vet du det!" så känns det som att jag verkligen vill bevisa att Ja Fan hon har rätt. Men jag känner även att jag gör för lite....Jag vill och framförallt behöver göra mer för att nå toppen. Det räcker inte med att tänka Forever 24 timmar om dyget, utan att jag måste göra också.
Visst, jag känner ändå att jag gör mer än vad jag tror; vi ska ha med oss minst 2st till AP på måndagen den 25/8. Jag har en helt klar, sen har jag tre som jag pratat med som jag kommer få svar från i helgen. Och en som jag ska ringa.
Till Edward Ludbrook ska vi också ha med oss minst två helst. Jag har en helt klar, och det är min kära mor. Sedan har jag pratat med en tjej som jag verkligen vill ska bli med, jag bjuder henne, men hon måste få svar från läkaren och sådana saker. Plus att jag har en tredje jag vill ha med men känner jag henne rätt så blir det inget.
Och det där med att ta spontankontakt, jag har pratat med två på stan medan några inte har pratat med någon alls. Jag har dessutom redan en Front. Det var väl lite tur också kanske, eller vad säger du Carro? ;)
MEN jag är ändå inte nöjd. Jag vill mer, jag vet att jag kan göra mer. Men gör det då! Stå för fan inte med mössan i hand!
I helgen är det iaf specialutbildning på lördagen och Succédag på söndag i Stockholm! Det ska bli riktigt kul faktiskt.
Jag, LillCilla, Carro och Channett åker tidigt imöra. Rättare sagt om ca 8 timmar! :D
På Scandic är jag iaf på konferensavdelningen just nu. Det är jättefrustrerande.
Två meter till höger om konferensen kan jag nästan allting, behöver inte fråga om särskilt mycket. Men så sätter man sig på en, iofs väldigt skön, stol två meter till vänster och då kan man ingenting helt plötsligt. Ååh, vad det är jobbigt!
Jag försöker verkligen att göra mitt bästa. Jag försöker ha koll på allt, men jag vet att så fort den ordinarie konferensvärdinnan kommer tillbaka så kommer jag få en massa skit för saker jag borde ha gjort eller har gjort fel.
Menmen, det är väl så det är. Jag kommer inte vara där särskilt länge till, jag kommer kunna sluta om några år och tjäna mer än vad hotellchefen gör. :D Vad ska jag säga? Känns rätt gött att veta det. Och det ska bli så skönt att inom några år visa alla som tvivlar på det här att jag hade rätt och ni fel.
Annars då?
Jo det är hövve ner och föttera öpp som dä ska va så att säga! ;) Nej då, tycker fortfarande att det händer mina nära och kära alldeles för mycket negativt. Jag får så dåligt samvete för att jag inte räcker till till alla.
Jag och Larssa har det alldeles underbart tycker jag iaf :) haha, får hoppas att han tycker det samma fast han aldrig får se mig nu för tiden. Men det är ju för vår skull jag gör det här, så att vi kan leva som vi vill sedan. Att vi kan åka utomlands när vi vill, vi kan köpa de där sakerna vi vill ha.
Jag är nytatuerad också :) det funkar tydligen inte att lägga upp bilder just idag, men den ligger inne på elintnilsson.bilddagboken.se under den 19 augusti. Jag är så jääävla nöjd. Den kanske inte syns så jättebra där men den är precis nygjord plus att det är väldigt närbild, men oj vad nöjd jag är!
Just det, en annan superkul sak. Inte för er kanske men för mig...jag har köpt en laptop :) Woohoo...den är jag också supernöjd med :) Verkligen, igår satt jag och Larssa och kastade över usb grejjen till varandra och förde över bilder. Idag är det Carro som kastar över den med musik :) Jiihoo :)
Nej nu får det räcka!
Sov gott!
Puss och kram alla go vänner
DRÖM INTE BORT DITT LIV, LEV DIN DRÖM
Cilla och Maria har varit här nu två dagar och haft utbildning för oss. Vi har lärt känna varandra lite mer, och det känns att de har större "press" på oss. Man ska kanske inte säga så iom att ansvaret ligger på oss, men det känns som att de ser något annat i en som man själv inte vet att man har. Det ser att man kommer komma långt men man själv känner att det låter orimligt.
Efter att Cilla sa till mig idag "Elin, du är en ledare, vet du det!" så känns det som att jag verkligen vill bevisa att Ja Fan hon har rätt. Men jag känner även att jag gör för lite....Jag vill och framförallt behöver göra mer för att nå toppen. Det räcker inte med att tänka Forever 24 timmar om dyget, utan att jag måste göra också.
Visst, jag känner ändå att jag gör mer än vad jag tror; vi ska ha med oss minst 2st till AP på måndagen den 25/8. Jag har en helt klar, sen har jag tre som jag pratat med som jag kommer få svar från i helgen. Och en som jag ska ringa.
Till Edward Ludbrook ska vi också ha med oss minst två helst. Jag har en helt klar, och det är min kära mor. Sedan har jag pratat med en tjej som jag verkligen vill ska bli med, jag bjuder henne, men hon måste få svar från läkaren och sådana saker. Plus att jag har en tredje jag vill ha med men känner jag henne rätt så blir det inget.
Och det där med att ta spontankontakt, jag har pratat med två på stan medan några inte har pratat med någon alls. Jag har dessutom redan en Front. Det var väl lite tur också kanske, eller vad säger du Carro? ;)
MEN jag är ändå inte nöjd. Jag vill mer, jag vet att jag kan göra mer. Men gör det då! Stå för fan inte med mössan i hand!
I helgen är det iaf specialutbildning på lördagen och Succédag på söndag i Stockholm! Det ska bli riktigt kul faktiskt.
Jag, LillCilla, Carro och Channett åker tidigt imöra. Rättare sagt om ca 8 timmar! :D
På Scandic är jag iaf på konferensavdelningen just nu. Det är jättefrustrerande.
Två meter till höger om konferensen kan jag nästan allting, behöver inte fråga om särskilt mycket. Men så sätter man sig på en, iofs väldigt skön, stol två meter till vänster och då kan man ingenting helt plötsligt. Ååh, vad det är jobbigt!
Jag försöker verkligen att göra mitt bästa. Jag försöker ha koll på allt, men jag vet att så fort den ordinarie konferensvärdinnan kommer tillbaka så kommer jag få en massa skit för saker jag borde ha gjort eller har gjort fel.
Menmen, det är väl så det är. Jag kommer inte vara där särskilt länge till, jag kommer kunna sluta om några år och tjäna mer än vad hotellchefen gör. :D Vad ska jag säga? Känns rätt gött att veta det. Och det ska bli så skönt att inom några år visa alla som tvivlar på det här att jag hade rätt och ni fel.
Annars då?
Jo det är hövve ner och föttera öpp som dä ska va så att säga! ;) Nej då, tycker fortfarande att det händer mina nära och kära alldeles för mycket negativt. Jag får så dåligt samvete för att jag inte räcker till till alla.
Jag och Larssa har det alldeles underbart tycker jag iaf :) haha, får hoppas att han tycker det samma fast han aldrig får se mig nu för tiden. Men det är ju för vår skull jag gör det här, så att vi kan leva som vi vill sedan. Att vi kan åka utomlands när vi vill, vi kan köpa de där sakerna vi vill ha.
Jag är nytatuerad också :) det funkar tydligen inte att lägga upp bilder just idag, men den ligger inne på elintnilsson.bilddagboken.se under den 19 augusti. Jag är så jääävla nöjd. Den kanske inte syns så jättebra där men den är precis nygjord plus att det är väldigt närbild, men oj vad nöjd jag är!
Just det, en annan superkul sak. Inte för er kanske men för mig...jag har köpt en laptop :) Woohoo...den är jag också supernöjd med :) Verkligen, igår satt jag och Larssa och kastade över usb grejjen till varandra och förde över bilder. Idag är det Carro som kastar över den med musik :) Jiihoo :)
Nej nu får det räcka!
Sov gott!
Puss och kram alla go vänner
DRÖM INTE BORT DITT LIV, LEV DIN DRÖM
Kommentarer
Trackback
